Effekterna av Transcendental Meditation (TM) p� missbruk

EFFEKTERNA AV TRANSCENDENTAL MEDITATION (TM) P� MISSBRUK I OLIKA FORMER

Jaan Suurk�la, leg l�k

Inledning: P� grund av de olika p�frestningar som det moderna samh�llslivet medf�r, �r det allt vanligare med att m�nniskor kommer i ett tillst�nd av mental obalans och ih�llande stress. Detta ger upphov till sp�nningar och olustk�nslor som i uttalade fall kan bli mycket besv�rande. En str�van att d�mpa denna pl�gsamma olust anses, s�som vi nedan skall redovisa, vara en viktig orsak till att m�nniskor missbrukar droger, nikotin och alkohol. Men dessa medf�r i sin tur medf�r �kad fysiologisk obalans och stress och kan leda till en ond cirkel med �kande behov av olustd�mpande droger.

D�rf�r vore den logiska �tg�rden att �terst�lla obalanserna och etablera en lustbetonad psykisk j�mvikt.

TM �r ett naturligt och effektivt s�tt att �terst�lla den fysiologiska och psykiska j�mvikten enligt omfattande vetenskaplig forskning ¹. Nedan redovisas forskning som bekr�ftar att TM �r effektivt vid olika former av missbruk.

TEORETISK BAKGRUND

Serotoninbrist en nyckelfaktor vid missbruk:

Serotonin �r en viktig signalsubstans i nervsystemet som �r f�rknippad med ett avsp�nt och lustbetonat tillst�nd. Man har funnit att det f�religger s�nkta halter av serotonin vid kronisk stress vilket i djurf�rs�k visat sig ha samband med kronisk �kning av stresshormonet kortisol i blodet^{2, 3}. Flera olika vetenskapliga iakttagelser tyder p� att samma sak kan g�lla m�nniskan. Bland annat har man funnit att tillf�rsel av f�rstadier till serotonin s�nker halterna av stresshormonet kortisol hos m�nniska⁴.

H�jd kortisol har �ven p�visats vid depression, psykoser, panik�ngestsyndrom, alkoholism och anorexia nervosa. I alla dessa tillst�nd har man �ven funnit bel�gg f�r att serotoninhalterna �r s�nkta.

Serotonin d�mpar aktiviteten i en del av hj�rnan som kallas Locus Coeruleus (LC) ⁵. Vid stress �r aktiviteten i LC f�ljdriktigt �kad⁶. �kad aktivitet i LC har visat sig vara f�rknippad med k�nslor av �ngest, ilska, r�dsla och frustration. Det ligger d�rf�r n�ra till hands att anta den minskade serotoninhalten �r orsaken till att dessa olustbetonade k�nslor pr�glar upplevelserna vid kronisk stress.

Alla vanebildande �mnen inklusive benzodiazepiner (tex Valium o Sobril), nikotin, alkohol, marijuana, morfin och d�rmed besl�ktade droger som heroin, amfetamin och kokain), har visat sig medf�ra en �verg�ende s�nkning av aktiviteten i Locus Coeruleus och d�rmed minska olustbetonade k�nslor ^{7, 8,
9, 10, 11, 12, 13}. Alla dessa droger kan allts� medf�ra en tempor�r l�ttnad fr�n den olust som stress framkallar, men samtidigt medf�r de sj�lv en stressp�verkan p� organismen ¹⁴. D�rf�r medf�r missbruk i l�nga loppet en ytterligare utarmning av serotoninhalten i kroppen ^{15, 16}.

F�rs�k p� r�ttor har visat att konstlad �kning av serotonintillg�ngen minskar alkoholbruket hos alkoholberoende r�ttor ¹⁷. R�ttor som d�remot bibringats en hj�rnskada som medf�rde minskad serotoninbildning, �kade anv�ndningen av kokain ¹⁸.

Dessa resultat st�ds av olika humanstudier. Personer med onormalt l�ga halter av serotonin p� grund av en �rftlig st�rning (Tourettes syndrom) har visat sig ha en avsev�rt h�gre risk f�r missbruk av alkohol och narkotika ¹⁹. Missbruksben�genheten minskade n�r man tillf�rde tryptofan i kosten ^20,21. Tryptofan �r ett f�rstadium till sertonin.

Man kan sammanfatta detta i f�ljande diagram:

KRONISK STRESS

� �

behov av droger �kat kortisol

� �

�kad olust, �ngest l�g tryptofanhalt

� �

�kad LC-aktivitet l�g serotoninbildn

� �

minskad serotonintillg�ng

TM medf�r positiv serotoninbalans

TM medf�r en markant �kning av serotonin samband med TM-ut�vning ²². Regelbunden ut�vning h�jer p� sikt den genomsnittliga serotonintillg�ngen. Denna h�jning kan f�rklaras av att TM visats s�nka kortisolniv�n. Dels har man funnit en markant s�nkning under TM-ut�vning och dels en l�gre halt hos regelbundna ut�vare. B�da dessa effekter tycks bli mer uttalade ju l�ngre man ut�var TM ^{23, 24}. En l�ngsiktig s�nkning av kortisolniv�n �r en naturlig konsekvens av �kad serotonintillg�nglighet.

En studie har visat att kortisolets uts�ndringsm�nster f�r�ndrades i samband med ett stressprovokationstest som gjordes f�re och efter 4 m�naders ut�vning av TM. Hos TM-ut�varna fann man en markant s�nkning av kortisolniv�n f�re testet j�mf�rt med innan man l�rt sig TM. Kortisolet �kade mer under testet och �tergick snabbt till den l�ga niv�n f�re testet. En kontrollgrupp som f�tt l�ra sig ett stresshanteringsprogram hade of�r�ndrade Kortisolniv�er f�re och under testet efter 4 m�nader ²⁵. Detta tyder p� att TM utvecklar ett mer optimalt s�tt att reagera. Man har en l�g halt av stresshormoner och kan mobilisera h�gre halter n�r de beh�vs. Personer i ett kroniskt stresstillst�nd har genomsnittligt h�gre halter av stresshormoner och en "trubbigare" respons vilket inneb�r en s�mre f�rm�ga att mobilisera reservresurserna n�r de verkligen beh�vs.

En viktig bidragande faktor �r en minskning av de inre mentala sp�nningar som medf�r �kad �ngestben�genhet. Flera olika studier visar att TM effektivt l�ker ut de djupa personlighetsst�rningar som medf�r en k�nsla av inre otrygghet, os�kerhet och d�rmed �kad ben�genhet att tolka omv�rldssituationen som hotande och kr�vande och d�rf�r stressande. Detta �r den troliga f�rklaringen till att TM visat sig medf�ra en v�sentligt kraftigare minskning av �ngestben�genhet �n andra metoder ^{26, 27}.

Dessa resultat visar att TM medf�r en "god cirkel" som kan sammanfattas i f�ljande diagram:

TRANSCENDENTAL MEDITATION

�

Minskad stress

� �

minskat drogbehov minskat kortisol

� �

minskad olust, �ngest �kad tryptofanhalt

� �

minskad LC-aktivitet �kad serotoninbildn

� �

�kad serotonintillg�ng

RESULTAT AV TM VID DROGAVV�NJNING

Charles Alexander et al har gjort en metaanalys (statistisk analys av flera studier) av de 19 studierna p� TM och drogavv�njning som var l�mpade f�r metaanalys. Sammanlagt omfattade dessa studier 4524 personer varav 3249 ut�vade TM och 1275 var kontroller ²⁸.

Studierna rangordnades med avseende p� hur rigor�st upplagda de var.

De f�rsta tre studierna var av retrospektiv natur (man fr�gade i efterhand om missbruket hade f�r�ndrats i samband med TM). De omfattade 2500 personer. Man rapporterade en markant minskning av alla former av missbruk inklusive 75-90% minskning i anv�ndningen av illegala droger. Men f�rfattarna p�pekar att den retrospektiva karakt�ren g�r att minnesfel kan ha f�relegat.

Studie 4 och 5 j�mf�rde missbruk av alkohol och nikotin j�mf�rde s�dana som ut�vat TM i minst tv� �r med personer som inte ut�vat TM eller just b�rjat. Man fann en signifikant minskning av alkohol- och nikotinmissbruket hos avancerade ut�vare. I denna grupp f�rel�g ocks� ett signifikant samband mellan den tid man ut�vat TM och minskningen av alkohol och nikotinmissbruket. Det var ingen v�sentlig skillnad mellan alkohol- och nikotinmissbruk hos icke-meditat�rer och nyb�rjare, vilket tyder p� att den l�ngsiktiga effekten berodde p� TM och inte p� att TM-ut�vare var fr�n b�rjan mindre missbruksben�gna personer.

Studie 6-13 var av longitudinell karakt�r, dvs man f�ljde missbruksutvecklingen fr�n det man l�rde sig TM och i upp till 20 m�nader. Alla utom 6 och 7 hade en kontrollgrupp som inte l�rt sig TM. Studierna visade signifikant minskning av missbruket illegala droger och/eller alkohol/nikotin bland TM-ut�varna.

De mest rigor�sa studierna (14-19) var randomiserade. Detta innebar att f�rs�kspersonerna inte sj�lva fick v�lja om de skulle tillh�ra gruppen som fick l�ra sig TM eller kontrollgruppen. Urvalet skedde i st�llet slumpm�ssigt. Samtliga dessa experiment bekr�ftade resultaten av de tidigare studierna.

I samtliga 19 studier f�rel�g ett signifikant samband mellan minskningen av missbruk och hur l�nge man ut�vat TM samt hur regelbunden TM-ut�vningen varit.

Metaanalys �r en statistisk metodik som m�jligg�r statistisk bed�mning av flera olika studier. Man kan anv�nder ett m�tt, sk "effektstorlek" som m�jligg�r j�mf�relse av resultatet i olika studier. Effektstorleken 0,2 inneb�r svag effekt. 0,5 inneb�r medelm�ttig effekt medan 0,8 eller h�gre tyder p� en kraftig effekt.

De mest rigor�sa studierna uppvisade en genomsnittlig effektstorlek p� 0,55 f�r m�ttligt alkoholbruk, 0,97 f�r cigaretter och 0,91 f�r illegala droger. Effektstorleken i de mindre rigor�sa studierna var n�got l�gre f�r cigaretter och illegala droger.

F�r alkoholmissbruk och tungt narkotikamissbruk var effektstorleken mycket h�g, 1,35 respektive 1,16 men antalet studier var litet.

J�mf�rt med andra behandlingsformer inklusive olika former av avslappningsprogram var effekten av TM signifikant b�ttre vid alkoholmissbruk, nikotinmissbruk och narkotikamissbruk.

Den genomsnittliga effektstorleken f�r alkohol var med TM 0,55, med avslappningsprogram 0,11, f�r preventiva program med tr�ning i att motst� grupptryck 0,33.

Den genomsnittliga effektstorleken f�r nikotinmissbruk var f�r TM 0,97, med farmakologisk behandling (nikotintuggumi) 0,29 och f�r r�kav�njningskurser 0,18.

Den genomsnittliga effektstorleken f�r narkotikamissbruk var med TM 0,91, med preventiva program med kamratst�d och tr�ning att motst� grupptryck, 0,47 och andra preventiva program 0,13.

L�ngsiktiga effekter:

a. Andra metoder �n TM
En uppf�ljning av starkt motiverade personer som framg�ngsrikt kunnat genomf�ra avv�njningsprogram (utan TM) f�r heroin, alkohol och nikotin visade att redan efter 2 m�nader hade omkring 60 % �terfallit i alla tre grupperna. Efter 12 m�nader hade cirka 80 procent av heroin- och nikotinmissbrukarna �terfallit och 70% av alkoholmissbrukarna ²⁹. Senare studier har p�visat liknande m�nster.

b. TM

Ovan redovisade effekter av andra metoders resulat kontrasterar mot TM d�r man funnit en tilltagande effekt p� alkohol och nikotinmissbruk ju l�ngre man ut�vat tekniken. F�r narkotikamissbruk har man funnit en konstant h�g niv� (omkr 0,9). Detta trots att uppf�ljningstiden i TM-studierna var l�ngre �n f�r andra avv�njningsprogram, vilket borde ha verkat till TM:s nackdel eftersom �terfallstendensen annars tenderar att �ka med tiden.

SLUTSATS:

Redovisad forskning visar att Transcendental Meditation �r effektivt mot missbruk av narkotika, alkohol och nikotin. Orsaken synes vara att TM l�ker vad som synes vara den viktigaste orsaken till missbruk, n�mligen den �ngest och olust som �r f�rknippad med en h�g stressniv�. D�rf�r medf�r ocks� TM, i motsats till andra program, minskande �terfallsrisk ju l�ngre tiden g�tt sedan man upph�rt med missbruket.

KOMMENTAR:

Transcendentalt meditation medf�r en genomgripande nervfysiologisk utveckling mot �kad helhet, koherens och integration i nervsystemet. Det uppst�r en inre stadga som med tiden blir alltmer motst�ndskraftig yttre p�frestningar och stress ¹. Denna j�mvikt �r f�rknippad med en avsev�rt minskad �ngestben�genhet och d�rigenom en mer harmonisk och lustbetonad grundst�mning. D�rmed �tg�rdas den olust som synes vara sj�lva grunden till missbruksben�genhet.

REFERENSER

SUURK�LA J. "Neurophysiological development through a fourth state of consciousness ".2005.

SAPOLSKY RM. Stress, the ageing brain and neuron death. Cambridge Massachusetts, the MIT Press 1992

SAPOLSKY RM et al Endocrinology 114: 287-292

MAES M et al. Acta Psychiatrica Scandinavica 81:19-23, 1990

ASTON-JONES G et al. Journal of Neuroscience, 11:887-900, 1991

NISENBAUM LK et al. Journal of Neuroscience 11:1478-1484, 1991

HOLDEFER RN, JENSEN RA. Brain Research 417:108-117, 1987

PITTS DK, MARVAH J. Life Sciences 42:949-968 1988

SANNA E et al. J Neurochemistry, 54:696-698, 1990

SCHWARTZ RD et al. Molecular Pharmacology, 30:419-426, 1987

SEITIN V et al. Life Sciences, 46:1879-1885, 1990

SHIRAE DT et al. Society of Neuroscience Abstracts, 17,1521, 1991

TALLMAN JF et al. Science, 207:274-281, 1980

ANTELMAN SM et al. Psychopharmacology 107:331-336, 1992

KURIYAMA K et al. i Stress and alcohol use. (sid 404-420) Editors LA Pohorecky & J Brick. Elsevier, New York 1983

WALTON K et al. inl f�r publ i Journal of Hypertension.

McBRIDE et al. Pharmacology, Biochemistry and Behavior. 30:1045-1050, 1988

LOH EA, ROBERTS DCS. Psychopharmacology 101:262-266, 1990

COMINGS DE, COMINGS BG. Journal of Clinical Psychiatry, 51:281-287, 1990

BLUM K et al. Journal of Psychoactive Drugs, 20:297-313, 1988

BROWN RJ, BLUM K, TRACHTENBERG MC. Journal of Psychoactive Drugs, 22:173-187, 1990

BUJATTI M, RIEDERER P. Journal of Neural Transmission, 39:257-267,1976

JEVNING R et al. Neuroscience and Biobehavioral Reviews, 16:415-424, 1992

JEVNING R, WILSON AF, DAVIDSON JM. Hormones and Behavior, 10:54-60,1978

MACLEAN CRK et al. Society of Neuroscience Abstracts, 18,1541 1992

EPPLEY K et al, Scientific Research on the Transcendental Meditation Program, Collected Papers vol 4, Vlodrop Holland, MVU Press, 1989, sid 2418-2422.

ALEXANDER CN et al. Journal of Social Behavior and Personality, 6:189-247 1991

CHARLES ALEXANDER CN, ROBINSON P, RAINFORTH M. Treating and preventing alcohol, nicotine and drug abuse through Transcendental Meditation: A review and statistical meta-analysis. I Selfrecovery- Treating addictions using Transcendental Meditation and Maharishi Ayur-Veda. Editors: David F O�Connell and Charles N Alexander. Harrington Park Press New York, London, 1994

HUNT J et al. Journal of Clinical Psychology, 27:455-456, 1971